Ett projekt definieras som genomförandet av alla skogsvårdsåtgärder och aktiviteter på projektområdet inom krediteringsperioden. Ett projekt kan löpa kontinuerligt över flera certifieringar. Certifieringar, å andra sidan, utgör summan av återbeskogade områden där åtgärderna påbörjades samtidigt och därmed initierades CO2-sänkan. Ett projekts varaktighet sträcker sig över perioden för alla certifieringar i detta projekt.

Den minsta storleken på enskilda delområden i en certifiering är 0,5 hektar. Från och med ett område på 50 hektar i en certifiering täcker eva revisionskostnaderna för denna certifiering. Genom gruppcertifiering har flera skogsägare möjlighet att tillsammans låta revidera små områden för att nå 50 hektar.

Delområdena för en certifiering kan vara rumsligt åtskilda. De måste dock vara belägna i samma tillväxtområde.

De trädarter som väljs ut för återbeskogning anses vara lämpliga för platsen och klimatbeständiga i enlighet med en "erkänd vetenskaplig rekommendation". Motsvarande rekommendationer är t.ex. skogsutvecklingstyper, planteringskoncept för statsskogar, stödkoncept för delstater, rekommendationer från skogsforskningsinstitut etc.

Varje delområde måste innehålla minst tre trädarter. Ett trädslag får utgöra mellan 10 % och 50 % av området. Vetenskapliga rekommendationer (t.ex. WET) tillåter högre andelar. Trädarter som har försvunnit på grund av torkstress eller sjukdom, liksom naturligt föryngrade trädarter som inte är anpassade till platsen, får var och en utgöra högst 20 % av ytan. Andelen trädarter som är okända för området är begränsad till 20 %. Oblandade områden med ett trädslag får inte överstiga 0,5 hektar, beroende på den totala arealen. Trädarter som utgör mindre än 10 % av arealen är tillåtna, men räknas inte in i minimiantalet.

Om det under övervakningen och den tillhörande verifieringen eller på något annat sätt (t.ex. på grund av att kontraktet hävs) framkommer att projektet inte utvecklas i linje med projektscenariot, dvs. i synnerhet att den mängd utsläppsrätter som förutsågs i projektscenariot inte har uppnåtts eller inte har uppnåtts helt, utgör detta ett underskott.

Om underskottet beror på faktorer som kan påverkas av skogsägaren måste skogsägaren kompensera för underskottet (risksfär WB). Om underskottet beror på faktorer som inte kan påverkas av skogsägaren, kompenseras det av eva genom permance-bufferten (eva-risksfären).

Om en skogsägare säljer sin mark och överlåter den till tredje man eller om en skogsägare avlider, har skogsägaren eller dennes arvingar en särskild rätt att häva avtalet. Om avtalsförhållandet upphör genom uppsägning före krediteringsperiodens slut ska de distribuerade certifikaten för detta område återlämnas till eva. Om certifikaten redan har sålts måste eva-certifikat från andra projekt köpas som ersättning. Skyldigheten att betala ersättning gäller inte om den nya markägaren övertar avtalet.

Med certifiering avses antalet delområden i ett projekt för vilka det samtidigt bekräftas att de uppfyller kraven i standarden. Den ytterligare CO2-reduktionen beräknas också för dessa delområden och distribueras i form av certifikat. Certifieringar kan ansökas om kontinuerligt inom ett projekt. Certifiering av samma delområden kallas initial certifiering, medan efterföljande verifieringar av samma delområden kallas omcertifiering.

Efter återplantering skickar skogsägaren eller en kontrakterad tjänsteleverantör in certifieringsansökan via eva:s certifieringsplattform. Därefter genomförs en revision via skrivbordsgranskning och på plats i områdena. Efter ett framgångsrikt genomförande distribueras den beräknade klimatprestandan i form av certifikat i eva-registret.

Skogsägare kan gå samman och bilda en projektgrupp som består av minst 2 och högst 12 skogsägare. Gruppens totala areal måste vara minst 50 hektar (metod "01 - skogsrestaurering") eller 150 hektar (metod "02 - skogssanering") och områdena får inte ligga mer än 150 km från varandra. Om skogsägarna tillhör en gemensam skogsbruksförening i enlighet med § 15 BWaldG gäller inte det maximala antalet på 12 medlemmar.

I genomsnitt får skogsägaren en engångsbetalning på cirka 110 certifikat per hektar under hela projekttiden. Kvantiteten är dock starkt beroende av platsfaktorerna och de planerade projektaktiviteterna.

Skogsägaren kan sälja certifikaten till köpare (företag) på den frivilliga koldioxidmarknaden (VCM). Projektkonsulter och/eller certifikathandlare kan också användas som mellanhänder. Projektkonsulter tar ofta även över handeln med certifikat.

Skogsägaren måste sedan "betala tillbaka" certifikat om han antingen utnyttjar sin särskilda rätt till annullering eller om det uppstår ett underskott som han hade kunnat förhindra.

Förbundsrepubliken Tyskland har satt upp ambitiösa mål för klimatskyddet, och skogsekosystemet spelar en nyckelroll för att uppnå dessa mål. Studier visar redan nu att det krävs privat kapital för att restaurera skogarna och omorganisera den tyska skogen.

Återplantering av klimattåliga skogar är i allmänhet mer kostnadskrävande än nuvarande praxis och därför ofta svårare för skogsägare att förverkliga, trots alla goda avsikter - intäkter från klimatcertifikat ger möjlighet till medfinansiering och påskyndar klimatanpassad återställning och omvandling av skog med större mångfald av trädarter.

Skogar som ska fungera som kolsänkor på lång sikt kräver ökad klimatresiliens. Denna ökade klimatresiliens byggs dock inte upp av sig själv, eftersom skogar är "långsamma ekosystem": Med klimatskyddsprojekt som är anpassade till klimatförändringarnas krav skapar vi denna motståndskraft och vinner tid och ett försprång för att motverka klimatkatastrofen.

Värdepapperisering av en sänkkapacitet på 1 ton CO2-ekvivalenter.

Ex-ante-certifikat utfärdas innan den faktiska klimatprestandan har uppnåtts på grundval av en prognos. De utgör ett löfte om att motsvarande klimatprestanda kommer att uppnås och utfärdas i början av ett projekt.

Efterhandscertifikat tilldelas efter att klimatprestanda har uppnåtts och baseras på verkliga, mätbara och verifierbara resultat som uppnåtts efter att projektaktiviteterna har genomförts.

eva ex-ante-certifikat är dynamiska: de valideras i början (ex-ante), vilket innebär att köparen kan vara säker på att CO2-reduktionsprestandan kommer att bevisas steg för steg fram till slutet av projektperioden (20-30 år). Som en del av övervaknings- och verifieringsprocesserna som äger rum vart femte år verifieras dessa certifikat gradvis (ex-post) i linje med den klimatprestanda som faktiskt har visats.

Det finns ett rättsligt ramverk som föreskriver återbeskogning, men bara det faktum att det finns lagar garanterar inte automatiskt att de vetenskapligt baserade klimatskyddsmålen faktiskt uppnås. Den lagstadgade återbeskogningsskyldigheten föreskriver inte heller specifika trädslag eller antalet trädslag. Exempelvis skulle ett rent granbestånd kunna återplanteras på ett område där ett rent granbestånd redan har försvunnit på grund av klimatförändringar: I ett sådant fall skulle skogen inte få någon ökad klimatresiliens - den är inte felsäker mot klimatförändringsrelaterade risker som torkstress, torka eller skalbaggsangrepp och genererar inte någon klimatadditionalitet. Dessutom är de kalhyggen som orsakats av katastrofer nu så många och stora att delstaterna själva inte längre kan uppfylla sina tidsfrister och skyldigheter för återbeskogning, vilket innebär att de befintliga rättsliga kraven inte längre behöver beaktas när man överväger rättslig additionalitet.

Med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2050 har Tyskland satt upp ambitiösa klimatmål, som även omställningen till klimatresilienta skogar bör bidra till. Den tyska regeringens prognosrapport visar redan att den nödvändiga takten för skogsomvandling och det lagstadgade kravet på återbeskogning inte kommer att uppnås - så den lagstadgade additionaliteten för klimatskyddsprojekt är given.